Artiklar på svenska

Peru's mega-dam projects threaten Amazon River source and ecosystem collapse

David Hill
April 28, 2015

 'The Marañón River in Peru where the government is proposing more than 20 dams on the main trunk.'. Photo credit: David Hill
Peru is planning a series of huge hydroelectric dams on the 1,700-kilometer (1,056-mile) Marañón River, which begins in the Peruvian Andes and is the main source of the Amazon River. Critics say the mega-dam projects could destroy the currently free-flowing Marañón, resulting in what Peruvian engineer Jose Serra Vega calls its "biological death."

In 2011, Peru passed a law declaring the construction of 20 dams on the main trunk of the Marañón to be in the "national interest" and that the projects will launch the country's "long-term National Energy Revolution." But many Peruvians following the issue believe the planned dams are less about meeting "national demand" for electricity as the law reads, and more about supplying mining companies, and exporting to neighboring countries.

According to the government, the potential maximum demand for electricity is projected to be just over 12,000 megawatts (MW) by 2025, assuming very high growth rates are maintained. But the 20 Marañón dams alone listed in the 2011 law are expected to produce more than 12,400 megawatts, and that doesn't include the generating capacity of all the existing and other proposed dams in the Marañón Basin as a whole, and on other Peruvian rivers.

"Who is all this energy for? For people, or for the [mining] companies? The answer is: the companies," says Milton Sanchez, from the Plataforma Interinstitucional Celendina, a coalition of some 40 grassroots organizations based in the Celendin province of the Cajamarca region, which would be heavily impacted by the dams. 

'Detail from a mural in the town of Celendin where opposition to the proposed Conga mine is high. Many people believe the proposed dams for the Marañón, like Chadin 2, are intended to supply energy to destructive mining projects, like Conga.' Photo credit: David Hill

Serra Vega says that the construction of just four of the dams would destroy fish migrations and stop the deposition of vital nutrient-rich sediments downriver. These soils fertilize the crops on which thou-sands of Peruvians depend. "Studies show that when dams are built, 90 percent of the fish disappear. The main trunk [of the river] will die," says Serra Vega.

A 2014 report by the US-based NGO International Rivers (IR) agrees that the plans put the future of the Marañón at risk. IR used the sparse information available on the proposed dams to map potentially flooded areas. They concluded that the reservoirs created by the dams would inundate approximately 7,000 square kilometers (2,703 square miles) along 80 percent of the river's main trunk. "The currently vibrant and free-flowing river would be almost completely drowned," said the report. 

Trouble flows downstream to the Amazon

International Rivers' Latin America Program Coordinator Monti Aguirre told Mongabay.com that the dams have been "poorly planned" and will cause "serious problems for the entire Amazon basin."

"There is no cumulative impact assessment, no trans-boundary environmental impact assessment, no accounting of the impact these projects would have on people's livelihoods and food production, and no study on how climate change will affect the performance of these projects," Aguirre said. "Serious studies could probably show that there is no need for any of them."

Paul Little, an environmental anthropologist, says that the Marañón dams could contribute to the Amazon's "ecosystem collapse", especially given that neighboring countries have similar plans for other rivers that birth in the Andes and feed into the Amazon. 

'The Ameiva nodam lizard named to raise awareness of the proposed dams. It is one of many species discovered by German herpetologist Claudia Koch in the Marañón valley.' Photo credit: Claudia Koch

"The construction of many large-scale dams in the vast headwaters region of the Amazon Basin -- encompassing parts of Bolivia, Peru, Ecuador and Colombia -- will produce critical changes in continental water flows," states a 2014 report, Mega-Development Projects in Amazonia: A geopolitical and socio environmental primer, authored by Little. "This new wave of dam building in the headwaters of the [Amazon] Basin is a hydrological experiment of continental proportions, yet little is known scientifically of pan-Amazonian hydrological dynamics, creating the risk of provoking irreversible changes in rivers."

Little told Mongabay.com that Peru's plans for the Marañón could "provoke major disruptions in flooding cycles, fish migrations and sediment deposits throughout the Amazon Basin with potentially disastrous, but hitherto unknown, ecological consequences."

"These dramatic changes in continental water and sediment flows would also hinder the human use of the rich Amazon floodplains by traditional riverine communities," Little said.

Large dams cause multiple impacts

The negative social and environmental impacts of large dams have been acknowledged for many years. The World Commission on Dams reports that large dams are the "main physical threat" to the "degradation of watershed ecosystems" and destroy or restrict rivers' capacities to perform crucial ecosystem services such as providing habitat for fish reproduction, nutrient recycling, water purification, soil replenishment, flood control, and mangroves and wet-lands protection.

Dams also disrupt and destroy communities, displacing between 40 and 80 million people globally. "Whole societies have lost access to natural resources and cultural heritage that were submerged by reservoirs or rivers transformed by dams," the Commission states. 

A dam construction team at work. Photo credit: Rocky Contos 

 The potential social impacts of the Marañón mega-dams would be enormous, forcing thousands of people from their homes, land and sources of livelihood. Many of these people include the indigenous Awajuns and Wampis. The destruction of fish migrations and of soil nutrients would harm fishing harvests and the cultivation of crops.

Loss of unstudied biodiversity and a world-class tourist destination

The dams and vast reservoirs would submerge cloud forest, dry forest and lowland Amazon rainforest, and areas extremely rich in biodiversity and high in endemic species. Many of the endemic species -- including mammals, birds, plants, insects, reptiles and amphibians -- haven't been studied by scientists.

German herpetologist Claudia Koch, from the Zoological Research Museum Alexander Koenig, discovered 14 species of reptiles and amphibians new to science in the Marañón valley in just 13 months of research. She told Mongabay.com that it isn't clear how many endemic species would be affected or "lost forever" due to the dams, because not enough is known about the species that have been described, no less the numerous species that remain "undetected."

 

'The proposed dams for the Marañón would destroy an embryonic tourist industry based on paddling and kayaking.' Photo credit: Rocky Contos  

Read more in:
http://news.mongabay.com/2015/0428-sri-hill-peru-dam-projects.html



-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Peru: An "anti-mining terrorist" in the making

Diario Correo newspaper, owned by El Comercio Group, colludes with police ruse to manufacture fraudulent news and delegitimize environmental protests in Islay, Arequipa.

by ServindiApril 25, 2015

 

Servindi, 25 April, 2015 - A month-long protest against the Tía María large scale copper project, owned by Southern Peru Copper, a subsidiary of Grupo Mexico, took a new turn in national media. A video released yesterday by YouTube channel Mollendinostv shows a protester being dragged by a group of National Police officers.

Another police officer with his face covered goes toward them and places a sharp object in the detainee's right hand. A photographer capturing the moment is then observed.
The photo, visibly manufactured, was reproduced a few hours later by Diario Correo with the title: "This is how an anti-miner attacks".
An anonymous chronicler of Diario Correo wrote: "A detainee wields a sharp iron weapon that could be lethal to those receiving the blow of the angry protester".
Once the fraud was discovered, the news was removed from the Diario Correo's website.
Minister of the Interior, José Luis Pérez Guadalupe, later said that the police officers who "planted" the weapon on the protester for the photo to be taken will be removed from their positions.
Anti-mining "terrorism" and media concentration
In the end of March of this year, when demonstrations against the Tia Maria project regained strength, Southern Copper's spokesman in Peru, Julio Morriberon, declared the company was cancelling it because of the ongoing "anti-mining terrorism" in the area.
While the comment was promptly dismissed, the editorial line was already in place.
Since the Tia Maria conflict started there have been dozens, perhaps hundreds of headlines and articles dedicated to instill the idea that anyone opposing the mining project is a terrorist and therefore deserves the public force to fall on them.
It is no secret that Peruvian journalists and mainstream media promote mining and to that end they use a number of communication tools.
In extreme cases they cheat blatantly, playing at par with the private companies and the National Government.
To make things worse, El Comercio media group now controls over 80% of daily newspaper circulation and the advertising market in Peru.
Farmer Victoriano Huayna was killed and 12 others seriously injured this week as police opened fire on a group of farmers protesting against Southern Copper's plans.
The Tía María project has been stalled since 2011 after three protesters were killed in similar circumstances.

https://intercontinentalcry.org/peru-an-anti-mining-terrorist-in-the-making/#imageclose-27797



---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Peruaner i Sverige stödjer kampen i Cajamarca, Peru. Mot gruvdrift projektet Conga! Nej till Conga!  

 

 

 

Stöd kampen för ett orört Kallak!

https://www.facebook.com/events/387957567988757/

OBS! Detta evenemang håller på hela sommaren!
Ingen särskild tid!
Kom hit och anslut er vartefter! OBS! Det är fritt att ta täten för olika initiativ där frågorna uppmärksammas, antingen på plats i Jokkmokk - Kallak - eller på andra platser. Det behövs hjälp med information, juridiska insatser, uppmärksammande på olika sätt- IRL eller i cyberspace!

Den brittiska prospektören Beowulf Mining har fått den svenska statens välsignelse att spränga bort 3000 ton järnmalm för lastbilstransport till Finland för ...anrikning. Allt för att bolaget ska kunna höja värdet på den inmutning staten skänkt bort. Allt för att ett fåtal lycksökare ska kunna bli snorrika. Detta på bekostnad av urfolket samerna, lokalbefolkningen, naturen och kommande generationer. En ny Pajalagruva, men i Jokkmokks gruvfria kommun med nationalparker och Laponia. Sprängningarna är även en risk för den närliggande vattenkraftsdammen - som om den brister kan innebära dödsfall. Det saknas kunskap om faktisk påverkan på dammväggen.
Bolagets egen agenda för brytningen:
10 juni - röjning, avverkning, schaktning, grävning, bortkörning av jordmassor.
8 juli - borrning, sprängning, lastning, transport.
(Tiderna bygger på bolagets egen information, men de har ljugit många gånger förr)



---------------------------------------------------------------------------------

Stop mining in Jokkmokk

http://www.avaaz.org/en/petition/Stop_mining_in_Jokkmokk/?rc=fb&pv=1

 

-----------------------------------------------------------------------------------------

Demonstration för fast mark och rent vatten!

Lördagen 20 april kl. 14:00 i Norra Bantorget och kl. 15:00 i Sergels Torg

---------------------------------------------------------------------------------------
Världens rikaste guldgruvor  (Las Minas de Oro más ricas del mundo)

Alla vet vad guld är och att det är värdefullt. Dessutom känner de flesta till att man bryter guld i gruvor eller vaskar fram det i vattendrag, men var nytt guld utvinns idag är inte allmän kännedom.

Guld kan brytas i både underjordiska gruvor och dagbrott, eller vara en biprodukt vid utvinning av andra metaller, men eftersom vi idag har det högsta guldpriset på länge gör den renodlade guldgruvan skäl för sitt namn. Traditionell guldvaskning är å andra sidan sällan kommersiellt gångbart längre annat än som turistattraktion.
Guld är som bekant sällsynt och det krävs stora resurser för att utvinna små mängder. Därför går det att mäta en guldgruvas värde, inte bara i hur mycket guld som finns i marken, utan även hur mycket guld som går att utvinna per ton schaktmassa (samt ett antal andra faktorer). Men mätt i totala reserver ligger följande guldgruvor bra till:
Withersrand Basin: Gruva, Sydafrika
I Johannesburg, Sydafrika ligger Withersrand Basin, som är den största guldfyndigheten genom tiderna. Enligt vissa beräkningar kommer nästan hälften av allt guld som någonsin utvunnits härifrån. På 70-talet stod gruvan för en majoritet av världens guldproduktion – en produktion som fortfarande pågår i otroligt djupa och vidsträckta gruvgångar. Det tar omkring två timmar för en gruvarbetare att ta sig tillbaka till ytan från de djupaste schakten i Withersrand Basin.
Grasberg: Dagbrott, Indonesien
Grasberg är ett dagbrott som ligger svårtillgängligt på 4 500 meters höjd i Iran Jaya, Indonesien. Dagbrottet är världens största guldgruva och den tredje största koppargruvan. Den producerar också en hel del silver. Ur själva dagbrottet bryts 225 000 ton malm dagligen som raffineras till ädla och industriella metaller. Dessutom har Grasberg underjordisk verksamhet. Totalt producerades 610 800 ton koppar, 174 458 971 gram silver och 58 474 392 gram guld under 2006 (rapporterat).
Murantau: Dagbrott, Uzbekistan
Murantau drivs av statliga Navoi Mining i Uzbekistan och ligger ca 40 mil väster om huvudstaden Tashkent. Fyndigheten upptäcktes 1955 av dåvarande Sovjetunionen och producerar fortfarande stora mängder guld. Den exakta mängden som producerats under de senaste åren är okänt, men gruvan stod tidigare för en tredjedel av Sovjets guldproduktion. Idag samarbetar Uzbekistan istället med det amerikanska gruvföretaget Newmont Mining.
The Super Pit: Dagbrott, Australien
The Super Pit är som namnet antyder ett superstort hål i marken – eller världens störta dagbrott – och återfinns i Kalgoorlie, Australien. Hålet täcker flera kvadratkilometer och är tillräckligt stort för att synas från rymden. Gruvans historia sträcker sig mer än 100 år tillbaka i tiden och har haft verksamhet både under och ovan jord. Efter att gruvan tömts på resurser ca 2017 kommer den att fyllas med grundvatten – en process som beräknas ta 50 år.
Yanacocha: Dagbrott, Peru
Ett annat gigantiskt dagbrott är Yanacocha, som ligger högt upp i Anderna i norra Peru. Till ytan täcker området hela 251 kvadratkilometer, men det består inte av ett enskilt ”stort hål” som Super Pit. Man har hittills utvunnit guld till ett värde av sju miljarder dollar, vilket gör guldgruvan till en av världens mest lönsamma, och på grund av det höga guldpriset per gram idag är den mer lönsam än någonsin.
Amerikanska Newmont Mining driver gruvan tillsammans med Peruanska Buenaventura, men det har varit en hel del bråk om vem som ska få utvinna guld i Yanacocha. Det statliga franska gruvbolaget BRGM hade också en del i gruvan, men blev utmanövrerat av Newmont och Buenaventura i en härva av spionage och intriger. Området plågas också av miljöproblem på grund av gruvan.

Guldpriset.nu

--------------------------------------------------------------------------------------------

AFTOMBLADET
Svenska pensionspengar ­ i hårt kritiserat gruvbolag
Debattörerna: Mänskliga rättigheter måste gå före krav på avkastning
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article15127038.ab

----------------------------------------------------------------------
Francisco Contreras, Latinamerikagrupperna, om förvaltningen av våra pensionspengar:
AP-fondernas etikarbete måste bli bättre
24 augusti, 2012
http://debatt.svt.se/2012/08/24/ap-fondernas-etikarbete-maste-bli-battre/?fb_action_ids=10151128039232439&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=246965925417366



---------------------------------------
Hon demonstrerar för rätten till rent vatten
Vänsterpartiet, Västmanland
http://vastmanland.vansterpartiet.se/2012/08/20/hon-demonstrerar-for-ratten-till-rent-vatten/
------------------------------------------------
Human Rights Watch
Peru: Investigate Killings at Mining Protests
http://www.hrw.org/news/2012/07/06/peru-investigate-killings-mining-protests
----------------------------------------
DN: Hård kritik mot ägande i guldgruvor av Hasse Eriksson
http://www.dn.se/ekonomi/hard-kritik-mot-agande-i-guldgruvor
-------------------------------------------------
Swedwatch rapport #42: RENA GULDGRUVAN? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida: Swedwatch och Latinamerikagruppen
http://www.swedwatch.org/sites/www.swedwatch.org/files/sw_ap-fondrapporten.pdf

--------------------------------------------------
”Pensionspengarna växer på de fattigas bekostnad”http://arbetaren.se/artiklar/pensionspengarna-vaxer-pa-de-fattigas-bekostnad/

----------------------------------------------
Hård kritik mot ägande i guldgruvor
Hot, trakasserier, vattenbrist och föroreningar.
AP-fonderna får i en ny rapport svidande kritik
för brister i sitt etikarbete när det gäller investeringar
av pensionskapital i tre gruv bolag i
Latinamerika.
http://www.swedwatch.org/sites/www.swedwatch.org/files/20110922_ekonomi.pdf

----------------------------------------------
AP-fonderna mitt i gruvkonflikt2011-12-21 00:23 : Peru
Nyhet, Gruvdrift

Cajamarca, i norra Peru, har hela byar gått ut för att protestera mot Minas Conga, ett gruvprojekt som hotar regionens miljö och befolkningens hälsa. Landet har skakats av blockaderna som pågått i flera veckor. Guld står mot vatten i en konflikt där svenska pensionspengar är inblandade. Latinamerika.nu åkte till platsen för att dokumentera protesterna.  Läs hela artikeln :
http://latinamerika.nu/vatten-eller-guld-ap-fonderna-mitt-i-gruvkonflikt
------------------------------------------------
Globalt samspel i Peru
Utan vatten, inget liv
http://globaltsamspel.blogspot.se/